Lite tankar

Vi är helt olika min sambo och jag på en punkt. Han tar det som det kommer. Jag...ja, jag väntar redan barn i huvudet. I min lilla värld kommer självklart första ivf-behandlingen fungera.
Så har jag tänkt varenda gång. När vi provade Pergotimetabletterna. När vi körde våra insemineringsförsök. Samma sak varje gång. Jag tänker "Nu så, nu går det, den HÄR gången ska det lyckas" och sen när det inte gör det blir jag ju såklart både besviken och ledsen.
Men jag funkar inte så att jag kan rycka på axlarna och säga whatever och vänta och se vad det blir för resultat.

Jag är ju den som redan har köpt några könsneutrala bodysar, gosedjur, snuttefilt. Ja ni hör ju! Jag är kanske inte riktigt klok... men så här var jag med mina hästar också. Visste inte om jag någonsin skulle kunna ha/få en häst, men jag började köpa på mig borstar, hovkratsar och annat i väntan på. Nu står jag här med egen gård och två egna hästar där hemma! Det funkade! Måtte det fungera lika bra med bebistänket ;-)

Kommentarer
Postat av: Emalda

Lycka till med ert försök!

2011-10-19 @ 16:55:19
URL: http://plussaplease.wordpress.com/
Postat av: Tea

Man måste våga hoppas annars blir man tokig ;)

2011-10-19 @ 21:31:51
URL: http://langrean9manader.blogspot.com/
Postat av: lilla jag

Emalda: Tack!!

Tea: Ja, det är ju klart att man hoppas! Jag förstår inte hur man INTE kan hoppas tills tummarna är blå och magen ett enda stort kaos :-) Lite jobbigt med alla berg-o-dalbanor bara. Känns lite som att ju mer man hoppas och håller tummarna, desto mer ledsen blir man ju också när det inte fungerar. Men man måste ju ändå våga hoppas nästa gång!

2011-10-20 @ 08:09:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0